Vi är bara fyra i det lilla planet. Nu åker vi till Pemba. Vi sätter oss alldeles bakom piloten. Bara för att få se framåt när vi flyger, se planet skära genom landskapet och luften. Det får man aldrig när man flyger stora plan.
Piloten är ensam. En äldre man. Förmodligen mycket erfaren. Men jag tänker: vad händer om han får en hjärtinfarkt? Måste jag göra mig beredd att hoppa in bakom spakarna då? Jag kommer på mig att försöka memorera vad han gör. Ser krångligt ut. Äsch, Carl-Johan får fixa det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar