Men vi hänger med morgonens dykgäng till The Fundu Gap. Jamen jisses vilka vatten! Sikt på 30 meter. När man kommer ner vill man stanna för gott i dessa korall-trädgårdar. Vi snorklar med Matthew Saus, västeråsaren som driver resorten åt ägarna, som också är västeråsare. På vägen hem kör vi mycket nära ett delfinstim. Man blir lycklig av delfiner.
När vi kommer hem får vi själva ett riktigt dyk. Äntligen. Dive-Master David tar oss ned på 18 meter på revet utanför. Intressant. Vi får se en del av de förstörda reven. Förstörda av
uppvärmningen, av felaktiga fiskemetoder. Marinbiologer härnere jobbar hårt för att restaurera reven i havet mellan Pemba och fastlandet. Men det är fullt av liv här: vi ser skorpionfisk, lejonfisk, en märklig Leaf Fish som ser ut som ett löv och som hängivna marinbiologer kan ge ett liv för att få se. Säger David. Vi ser bläckfiskar som ligger och slemmar ihop sig i sina hålor och glor på oss från något som ska föreställa huvuden. Vi ser muränor, havets suraste fisk som bar ligger i sina grottor och visar tänderna.
I morse vinkade vi av en kändis som bott några dagar på Pemba. I dag har det kommit en ny.
För övrigt går Holger här och skriker. Holger är en vit katt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar